Rökstugans mystik

43 km nordväst om Torsby och en halv mil från den norska gränsen ligger Mattila, norra Värmlands äldsta turistanläggning. Mattila är en gammal finngård med rötter från 1640- talet. Runt finngården har en mindre anläggning byggts bestående av stugor, friluftsgård och servicebyggnad. Inom området finns också campingplatser, eldpallkoja, kåta, badplats och skidstadion. Inne i finngården finns en rökstuga som fortfarande används och som kan bokas av den som vill uppleva en kväll fylld av mystik.

Det är en kylig, stjärnklar kväll i januari, och himlen visar fortfarande spår av de solstormar som fyllt den med norrsken veckan innan. Kroppen fylls av ett lugn som sällan infinner sig i den stressiga vardagen och inne i rökstugan sprakar det från den varma brasan. Rökstugan som finns här idag är en ”nybyggnation” från 1880- talet, vilket gör den till en av de senare byggda rökstugorna i finnskogen. Kurt Eide köpte gården på 1980- talet och har eldat i rökugnen varje år sedan dess. Ugnen är i fint skick, men behöver bättras på med lite nya stenar och blålera, berättar han. Kurt är full av skogsfinska historier, han är påläst och med en dialekt som påminner om en blandning av norska och värmländska berättar han om hur livet i finnskogen kan ha sett ut.

– Skogsfinnarna var väldigt noga med att de material de använde skulle hålla i flera generationer. Därför valde man med omsorg de stenar som användes till att bygga stenmagasinet i rökugnen, här finns bland annat hyperit som tål höga temperaturer och som lagrar värmen under en lång tid. Som bindemedel använde man ofta blålera som det fanns gott om i sjöarna i närheten, säger Kurt. Kurt berättar vidare att rökugnen är det vedeldade alternativ som överlägset ger högst verkningsgrad. Verkningsgraden i rökugnen på Mattila är hela 92 %, vilket ska jämföras med en kakelugn, som har en verkningsgrad på mellan 60-70 %. Även i taket lagras det värme, eftersom rökstugans tak är isolerat med jord. Rökugnen värms upp under flera timmar, ibland under en hel dag. I början går det inte att vistas inne i rummet, då det är rökfyllt. Röken släpps sedan ut genom luckor i taket och genom fönstren. Ikväll har Kurt eldat i rökugnen i en halvtimme och nu slår han sig ner framför elden och berättar om husmor som var den som skötte eldandet förr i tiden.

– När eldningssäsongen började på hösten så eldade man en hel dag för att ”fylla på” stenmagasinet med värme. När stenarna var mättade så räckte en brasa om dagen, på morgonen när ingen vistades i rummet, för att underhålla elden och för att hålla rökstugan varm under hela vintern, beskriver han. Trots att Kurt inte har eldat särskilt länge idag, så är rummet helt fritt från rök och det beror på den låga vattenhalten i veden, berättar han. Med grova vedträn från gran och med en vattenhalt på under 15 % får man en total förbränning och de enda som finns kvar är det mjuka täcket av rök som lagt sig som ett slätt innertak i rummet.

Kurt slänger in ett vedträ och det självtänder direkt, då är det minst 300 grader i elden berättar han. Trots att rökstugan är byggd av trä så börjar inte väggarna att brinna och det beror på all sot som täcker dem, sotet skyddar från värmen. Det märks att Kurt vet allt om den skogsfinska familjen, som bodde tillsammans i rökstugan, och bara använde svenskstugan för speciella tillfällen. Uppe på rökugnen fanns sovplatser för de äldre, som behövde lite extra värme, och det ansågs ge brudparet lycka att spenderade bröllopsnatten däruppe. När man umgicks satt man tätt intill varandra och lyssnade till berättelser och sägner. Förr var det ljuset som styrde när man gick och la sig och det var vanligt att man gick till sängs vid 20 tiden och vaknade vid 04 på morgonen, berättar han.

– På skogsfinnarnas tid behövdes inga piller för att sova eller för att få i sig solens viktiga vitaminer. Elden har en bevisad positiv inverka på våra kroppar, när man eldar över en viss temperatur så frigörs antioxidanter i luften och röken har en bakteriedödande effekt, vilket höll människor friska, berättar Kurt. Det var förr vanligt att besökare till gårdarna fick stå i timmar och vänta innanför dörren till rökstugan. Man fick vänta på att få tillåtelse att passera ”rackarö” som var en stock i taket innanför dörren som markerade gränsen för besökare. Var man känd med familjen kunde man få komma in direkt, men var man en främling så fick man snällt vänta på att bli accepterad innan man fick kliva in i stugan. Kurt berättar vidare att skogsfinnarna hade ett helt annat förhållningssätt till tiden än vad vi har idag och därför blev de inte stressade av att få vänta. Tiden var ingenting som man jagade, eller hade för lite av. Den var något som kom till en och det kom hela tiden mer tid. I vissa rökstugor, där originalgolvet finns bevarat kan man se en grop i golvet efter alla som stått och trampat och väntat på att få komma in och umgås i stugan. Både Mattila och Kurt Eide är fulla av historia och kultur. Här kan du bo bekvämt, uppleva rökstugan och avnjuta mat lagad på lokala råvaror med skogsfinska inslag. Boka din egen rökstugeupplevelse idag.

Varmt välkommen att uppleva den skogsfinska kulturen och traditionen