Rökstuga, ria och bastu

När skogsfinnarna bosatte sig i Sverige tog de med sig en, för svenska förhållanden, ny tradition av husbyggande och det finns tre karaktäristiska byggnader som starkt förknippas med den skogsfinska kulturen.

 

Den första byggnad som skogsfinnarna satte upp, var en rökbastu. Där kunde de både bada, torka säd och bo innan boningshuset var byggt. I bastun fanns varken skorsten eller rökkanal. Istället släpptes röken ut genom gluggar och dörr, medan man eldade. På grund av röken kunde man inte vistas i bastun så länge elden brann. Först när röken hade vädrats ut, slängde man vatten på de varma stenarna och tog sig ett bad. Det sägs även att bastun användes för barnafödande, eftersom det var den renaste byggnaden på gården. Badbastun kunde även användas till torkning av säd och beredning av lin. Det byggdes också särskilda torkbastur för rökning av kött och fisk. Mycket magi och ritualer är kopplade till det skogsfinska bastubadet, det var en mycket viktig tradition som måste följa vissa regler och bastubyggnaden var nästan som en helgedom för skogsfinnarna. Än idag är bastubadet starkt förknippat med den finska själen och är den skogsfinska tradition som stått sig bäst under alla dessa år.

 

Efter bastun var det viktigt att bygga sig en bostad. Och den typiska skogsfinska bostaden var en rökstuga eller ett pörte, som det också kallas. Det gemensamma för alla rökstugor är den stora rökugnen som upptog ungefär en fjärdedel av rummet. Ugnen var uppmurad av natursten och lera, ofta med en timmerstomme som fundament. Det tog flera timmar att värma upp den stora stenugnen men rökugnen magasinerade värmen hela dagen och behövde bara eldas en gång per dygn. Rökstugan hade ingen skorsten, så röken fick släppas ut genom en öppning i taket. Man brukade elda i rökugnen på morgonen då det oftast inte var folk inomhus. Så småningom la sig röken som ett täcke uppe i taket och störde inte de som vistades i stugan. I en rökugn gick det bra att baka bröd men för annan matlagning byggdes även ett separat kokhus i anslutning till rökstugan. Den tredje typiska skogsfinska byggnaden är rian eller torkhuset som den också kallas. Den liknar bastun men är mycket högre och den användes för att torka svedjerågen stående, detta för att röken skulle komma åt att torka axen bättre. Liksom bastun har rian en stenrösugn i hörnet innanför dörren. Inte heller rian förseddes med skorsten eller rökkanal, men vädringsluckor som sitter högt upp för att släppa ut fukt och rök under torkningen. Förutom dessa tre typiska skogsfinska byggnader fanns ofta en ladugård, lador, vedbod, jordkällare och andra uthus på gården. Vissa finngårdar hade också en egen smedja. Karaktäristiskt för den skogsfinska byggnadskonsten var taktäckning med näver. Eftersom näver är vattentätt och inte ruttnar var det ett perfekt material för utomhusbruk. Näver var ett material som användes flitigt av skogsfinnarna, inte bara till taktäckning, men även till föremål och hantverk, och på grund av minskad tillgång belades så småningom nävertäkten med restriktioner från staten.

 

I finnskogarna finns många platser med välbevarade skogsfinska byggnader, några har restaurerats och på vissa platser finns bara resterna kvar. Gör ett besök till något av våra besöksmål och upplev den skogsfinska byggnadskonsten på nära håll.

 

 

Varmt välkommen att uppleva den skogsfinska kulturen och traditionen


I kategori: Artiklar Musik / Kultur